Kulturupprop: Kim Sulocki - förgyll oss åter med din storhet!

Har inte ni också undrat vad som har hänt med Kim Sulocki och hans filmiska skådespelarkarriär? Jag vet att jag talar för oss alla när jag beskriver vår tacksamhet inför den stora kulturgärning som han har bidragit med genom alla sina strålande men ack så djupsinniga rolltolkningar genom alla år. Högt - lågt, fram - bak, plus - minus, svart - vitt och alla respektive stadier däremellan har tolkats av Kim men frågan vi alla nu ställer är: Var är han nu?

Har han, någonstans bakom Dramaten, fallit offer för droger och existensiell ångest över estetiken och dess nyckfulla växlingar mellan konstruktiv eskapism och destruktiv penetration av folkhemmets socialrealism? Eller ligger han månne någonstans på Bergmans Fårö utslagen av tvivel och desperation i strävandet efter att söka tygla skapandets inneboende väsen?

Sulocki slog som bekant tidigt igenom som den känslige och mogne Lasse i tonårseposet Klassliv där det godas kamp mot det onda samt gemenskap i en föränderlig tid skildrades på ett mångbottnat och fantastiskt sätt. Den publika succén var ett faktum och det kändes därför helt naturligt när nationaltelevisionen sedan skapade en uppföljare med namnet Lasse & Millan, vilken fokuserade än mer på just Klasslivs huvudkaraktärer Lasse och Millan och den komplexa relationen dem emellan.

Sedan blev det tyst om Kim under några år innan han kunde beses i privata TV4s gripande samtidsdrama Tre Kronor som den hemkommande FN-soldaten Jimmy. På ett mycket förtjänstfullt sätt gestaltade Sulocki rollfigurens upplevda likgiltighet inför den nygamla verkligheten, ställd i kontrast till att han själv kom hem levande medan kamraternas livlösa lekamen transporterades i kistor till vigd jord i fosterlandet. Men han tolkade även Jimmys moraliska kval när kärleken grep tag i den unge mannen med en sådan kraft att det var omöjligt för honom att motstå sin fars trolovade ryska kvinna.

Bara något år senare spelades Hugo, en ung man med ett starkt arbetarklasspatos, med en träffande övertygelse av Sulocki i samma kanal. Produktionen Nya Tider präglades av klassmotsättningar och gränsöverskridande kärlek på ett sätt som får Romeo och Julia att blekna i jämförelse. Konst ska visserligen aldrig relativiseras men Shakespeare hade haft mycket att lära om han hade fått ynnesten att bevittna en episod av detta briljant djuplodande sekelskiftesdrama. Å andra sidan kan ingen döma honom då man kan konstatera att han aldrig, per se, hade tillgång till en skådespelare av Kim Sulockis dramaturgiska kvalitet och tyngd.

Efter att karaktären hade spelat ut sin roll försvann Sulocki återigen men denna gång skulle hans återkomst dröja. Och väntan pågår än i denna dag.

Det är uppenbart att saknaden efter denne gigant delas av många då undertecknad kan notera att en eller flera skickliga imitatörer hyllar Sulocki genom att prata på ett liknande sätt i de kommersiella tv-kanalernas konsumentinformationsinslag samt i animerade barnfilmer. Och det är inte i blott ett inslag, hans röstimitation används frekvent av diverse olika näringsidkare som ett medel att nå ut till publiken.

Möjligheten finns också att det rör sig om en subjektiv villfarelse då inbillningens makt är stor. Undertecknads saknad och längtan efter nya stordåd framför kameran från Sulockis sida är oändlig och skulle kunna förleda mig i mitt perceptuella tillgodogörande av företagens audiovisuella budskap till den grad att jag uppfattar det vara Den Store Kim Sulocki som har talat in ett vurmande för produkten i fråga. Men så är det naturligtvis inte. Ty för dylika uppdrag är han naturligtvis alltför stor.

Kim, vi kulturkonsumtionens gräsrötter behöver dig då andra skådespelare näppeligen förmår att göra en potentiellt stor roll riktigt berörande, till skillnad från dig. Filmens och televisionens dramer behöver dig för att åter kunna lyfta sig till de nivåer de en gång hade med din närvaro. För att inte tala om hur det som utgör kulturens själva essens behöver din passion, glöd och drivkraft för att en gång i framtiden kunna bli ett med sig själv.

Vi ropar härmed med våra förenade röster till den kanske störste någonsin: Kom tillbaka, Kim Sulocki!



Edit. Triviologi for dummies:
http://ifyoudidntgetit.com/


Kommentarer
Postat av: Really?!

Eftersom du nu lägger ner så mycket tid på Kim så vill jag erbjuda dig en kopia på ett kort med mig själv o Kim...från den gamla goda tiden 1992, när han var med i Grease.

Annars är det mest snack från din sida, lite lite handling.

2006-04-21 @ 10:23:49
Postat av: Avner

Imponerande att du orkar skriva så mycket om Kim Sulocki. Även om du nu är ironisk (vilket du säkert hävdar att du inte är) så är det ju drygt att skriva så mycket om en så menlös skådespelare. Tacka vet jag riktiga skådespelare som Weiron Homberg, Ted Åström och Kim Anderzon.

2006-04-21 @ 10:36:14
Postat av: Henrik

Jag undrade vart han hade tagit vägen. Trots att man hör hans röst överallt har man inte sett röken av honom på länge. Man kunde ju nästan tro att hans karriär har dalat ner till att bara vara speaker i alla möjliga reklamfilmer. Men det hade ju varit negativt så nu valde jag en positiv vinkel istället.

(...vilken i sig är riktigt hånfull. Det är inte ironi, det är grov sarkasm.)

2006-04-22 @ 00:56:45
Postat av: Johanna

jag förstår verkligen att du väljer att skriva om Kim, han är ju så grymt snygg!

2006-09-04 @ 14:32:59
Postat av: Kim Sulocki

Det är ytterst hedrande att bli omnämnd så omständligt så länge. Saknar dock en poäng. Senaste fem åren har jag sysslat med musikaler. Just nu Sweet Charity.

2006-09-07 @ 10:18:52
Postat av: Lina Maria

åh äntligen en novell om kim sulocki!
Du måste liksom jag ha haft en riktig stor crush på den söte å snygge kim sulocki som tonåring, du verkar ha sån koll och jag undrar om vi inte kan stråla samman en dag och jämföra våra idolkort på den gamla flick ( och kill??) idolen? För om man orkar offra så mycket tid och kraft på att krydda en text med alla intelektuella ord som man någonsin kommit i kontakt med så måste personen i fråga betyda ( eller betytt) en hel del. Men det va ju ett tag sen nu...ja som du hade koll på din favorit skådis:-) själv vet jag att han hunnit få hela två guldmasker ( privatteatrarnas motsvarighet till guldbagge, men det visste du väl eftersom du verkar va en person med inblick i skådespelarvärlden) tilldelade för sina fantastiska rollprestationer (1992 för grease och 2003 för hur man lyckas i business + en nominering för grease 2005)och att han är en av dom mest attraktiva skådespelarna på våra teaterscener. hoppas snart kunna logga in på din kim sulocki fansida!
puss å kram

2006-09-07 @ 22:33:01
Postat av: johanna

SNYGGARE FÅR MAN LETA EFTER!

2006-09-15 @ 14:18:37
Postat av: H

Jag fick en puss å kram från Lina Maria! Tack så jättemycket! :) Jag strålar gärna samman med dig, trots att jag inte har några idolkort. Jag är heller inte insatt i musikalvärlden men ok, tack för infon, det förklarar saken. Nu vet jag att han inte bara voicar många reklamfilmer utan också framgångsrikt spelar musikal. Lycka till med det. (Jag har kommit i kontakt med många fler intellektuella ord men jag ville inte överdriva).

Postat av: Charlemagne

Haha! Rolig läsning. Jag och en vän hade för ett par dagar sen en ganska het debatt kring vad Sulockis karaktär i Nya Tider hette. Givetvis hade han rätt och jag fel. Hur kunde jag glömma Hugo? "...med ett stark arbetarklasspatos..." Hahaha!

2006-09-29 @ 11:23:48
URL: http://karlmagnusanka.blogspot.com
Postat av: Asiagirl

Såg KIM nyligen i Så ska det låta, eller vad det nu heter sångporgrammet som går på tv just nu.... och jag säger bara ... Wow, så galet charmig så jag bara satt och njöt hela programmet igenom! Pusssss

2007-01-15 @ 00:10:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback