Segerdagsfirande med ryska muskler
Idag firades 65-årsjubiléet av segern i andra världskriget i Moskva. Nytt för i år var att utländsk trupp från bl.a. Storbritannien och USA deltog i den stora paraden. Alla tidigare år har Ryssland/Sovjet paraderat själva och man har inte ens definierat samma dag som krigets slutdag som västländerna. Men nu gäller alltså enighet och jag tycker att Nato-ländernas närvaro var bra, eftersom det ju trots allt var dessa länder tillsammans som störtade den aggressiva fascistregimen. Likaså är det bra att dagens Tyskland har höga representanter på plats för att, både symboliskt och pedagogiskt, tydliggöra att det inte finns någon som helst koppling mellan landets statsledningar nu och då.
Men tilltaget var kontroversiellt bland ryssarna. Strax under hälften av de tillfrågade i en opinionsundersökning var emot och kommunistpartiet genomförde t.o.m. en protestmarsch då man ansåg att Nato-truppernas närvaro var en onödig påminnelse om att Sovjetunionen förlorade det kalla kriget.
Segrarmakternas gemensamma manifestation och förbrödring blev dock tydligen istället till en enorm rysk styrkedemonstration med fadd eftersmak. Militärparaden var den största någonsin med över 10 000 (!) soldater, inklusive stora kärnbestyckningsbara robotar! Många ryssar dog i kriget så dagen ska naturligtvis uppmärksammas men vad denna version har med fred, andra världskriget och Europas räddning undan Hitler att göra förstår inte jag. Jag har tidigare bloggat om ett Ryssland på jakt efter upprättelse och revansch och detta är ju onekligen ännu ett tecken på det. Dessutom visade tv:s intervjuer med ”folk på stan” att Stalinkulten verkar leva och frodas, vilket ju också är ganska obehagligt.
Därmed framstår inbjudningarna till Nato-länderna helt plötsligt inte lika hedervärda längre. Om man vill spänna sina militärmuskler inför omvärlden är det ju en fördel om adressaterna tittar på, s.a.s... Statsledningen gick alltså nationalisternas ärenden trots allt, även om hälften av dem inte verkar ha fattat det p.g.a. att det listigt nog skedde under vänskaplig täckmantel.
Tankarna leder direkt till denna klassika (och fantastiskt roliga) sekvens från Simpsons:
(edit. Efter att klippet försvann uppdaterade jag med samma klipp från nån asiatisk videosajt, men även där försvann det så nu har jag lagt in en ny version från Youtube, som av okänd anledning är spegelvänd. Men det funkar ju ändå.)
Ryssland har alltid varit starkt. Att man nu efter 90-talets rysk-israeliska rövaroligarkers plundring under västmarionetten Yeltzin återtagit sin historiska styrka och världspolitiska roll speglar sig i alla sammanhang, naturligtvis även detta. Lev med det.
Bakom dina infantila analyser doftar det unket av illa dold rasism och russofobi. Ryssarna befriade värden från fascismen till det ofattbara priset uppåt 30 miljoner mördade frihetskämpar och civila.(hälften av det totala dödstalen för 2:a världskriget)
Alla ryssar har praktiskt taget mördade och stupade släktingar i befrielsekriget och vad ett sådant vansinnigt stort manfall betydde och fortfarande betyder för landet är uppenbart för alla utan rasistiska raster för ögonen.
Se och lär:
http://rt.com/Top_News/2010-05-09/parade-allied-forces-moscow.html
OMG! Här blir man anklagad för både det ena och det andra! Rasist och russofob?! Man tar sig för pannan...
Du har ju samma tonläge och manér som en Sverigedemokrat: Snabb och oerhört indignerad replik på allt som skrivs eller sägs som bara är något ifrågasättande av de "heliga" värdena. Det är väl helt enkelt så att alla länders ultranationalister är likadana: snarstucken överreaktion även om det bara, som här, rör sig om en liten kritik. Infantilt, sa Bull...
Om du läser min text ser du att jag mycket riktigt tar upp att ett mycket stort antal ryssar dog under kriget och att dessa därför bör hedras under denna dag. Dock vidhåller jag att gigantiska robotar inte har med deras uppoffring att göra.
F.ö. uppskattar jag de tekniskt skickliga och offensiva ryska landslagen i hockey och fotboll och den fina underhållning de bjuder på. Samma typ av goodwill når man dock inte med vapen i hand. Det går att vara ett storslaget land med bibehållen ödmjukhet.
Jag är alltid emot kraftig militär upprustning och hökattityd överallt, oavsett om det sker i Ryssland, Grekland, Swaziland eller Åland! Om man är/vill vara så mäktig borde man ju inte ha något hävdelsebehov eller rasa mot ett inlägg i en liten simpel blogg. Är man stor måste man vara snäll, som det heter i reklamen...