Profetiskt tentaplugg i realtid! - Om mitt 11/9 2001

Terrorattackerna i New York (/Washington/Shanksville) är ju en av de händelserna som människor minns exakt var de befann sig och hur de fick den första informationen om det inträffade. Inom psykologin har fenomenet fått namnet ”fotoblixtminne”. New York Times har idag en grej på det temat. I en funktion baserad på Google Maps kan man pinpointa var man befann sig och skriva en tweetlång reflektion om det. Min story om när jag fick höra om t.ex. Estonia är inte speciell på något sätt men vad jag gjorde när jag fick nyheten om Elfte September är nästan för ”bra” för att vara sann, åtminstone för dem som kan relatera till internationalpolitisk teori.


Vid den här tiden för 10 år sen pluggade jag grundkursen i internationella relationer som del av min utbildning i statsvetenskap. Just denna dag idag, 11/9, för exakt ett decennium sedan kände jag pressen att ta tag i det som skulle göras inför kommande hemtenta och motiverade mig att öka studiedisciplinen genom att stänga av alla distraktioner. Jag gjorde kaffe, tog fram boken och tittade på klockan: Nästan 2. Ska bara höra nyheterna på radio för det senaste, sen kör jag så det ryker, tänkte jag. Inget särskilt hade hänt så klockan måste alltså ha varit exakt 14.03 när jag stängde av radion, dvs. precis 43 minuter innan den första kraschen. Därefter satte jag igång och tokkoncentrerat läste den text som stod på tur, vilket i det här sammanhanget inte var vilken text som helst. Det var Samuel P. Huntingtons kända The Clash of Civilizations, där han lägger fram tesen att bara för att östblocket och kommunismen fallit samman och världen fått endast en ideologi och ett ekonomiskt system skulle det inte betyda att 90-talets era av internationellt samförstånd (på västs villkor?) kommer bestå. Istället skulle den bipolära kapprustningens sammanfall leda tillbaka till ett normaltillstånd av kamp mellan kulturer eller civilisationer snarare än stater. 2000-talets konflikter kommer därför att uppstå mellan dessa civilisationer, med ökad betydelse för deras respektive världsreligioner. Detta enligt Huntingtons filosofiska kristallkula.

 

När jag hade läst klart gick jag över till studentbiblioteket för att träffa kursare och smittas av deras tentastress. Men först kollade jag in tomsnacksforumet på studentwebben på en biblioteksdator. Där skrev särskilt min gode vän med signaturen Mannock, men också andra, om ett möjligt tredje världskrig och spekulerade om vad en förbannad Bush skulle göra. Då gick det upp för mig vad som hänt och jag gick hem för att resten av kvällen zappa mellan SVT, TV4, BBC World och från sen kväll även TV8:s vidaresändning av Fox, om jag inte minns fel. Tror jag gick och repade med bandet några timmar för att sen fortsätta följa analyserna på tv halva natten.


Det makalösa hade alltså inträffat att, under min läsnings gång, hade Huntingtons kvalificerade gissningar om Civilisationernas Kamp övergått från att vara ett teoretiskt framtidsscenario till en reell verklighetsbeskrivning! Man kan alltså säga att jag var först i hela världen med att läsa om den faktiska nya världsordningen.

De lärda tvistar om huruvida han verkligen fick helt rätt på alla punkter, till vilken grad och om möjliga undantag. Jag vill inte heller vara lika kategorisk som Huntington men även hans största kritiker måste ju erkänna att han har vissa poänger, fr.o.m. denna dag. Därför är det inte svårt att ge honom cred för skicklig spådomsförmåga.

Precis som alla andra tänkte givetvis även jag först att det kunde vara starten på ett tredje världskrig men så fort det kom fram uppgifter om att det var islamistisk terror förstod jag implikationerna. En unikt osannolik pedagogisk tajming med stora ironiska proportioner!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback